hooray for the 21st century

idag ska man fira att man tillryggalagt ytterligare ett år. som om man hade kunnat låta bli, som att det är något att fira - att tiden obevekligen rusar vidare vare sig vi vill eller inte. som att tiden inte skulle sköta sig exemplariskt (enligt tids tankesätt) om vi slutade fira det mirakel att vi för ett år sedan saknade den där skrattrynkan som på något vis vuxit fram under årets gång. som om tiden stannade om vi inte firade att ett år gått. ett år som kanske klampat fram för vissa individer, ändrat alla förutsättningar, dödat en del utvägar eller presenterat nya, men i det stora hela ett år som gått förbi relativt obemärkt. vem kommer filosofera kring svininfluensan om tio år? vem kommer minnas anna anka? vem kommer överhuvudtaget sörja alla de tusentals, miljontals människor som mött sitt öde? ett år är så fruktansvärd kort tid, alldeles för kort för att hänga upp sig på i förväg, men ett år är också alldeles för lång tid, för lång tid för att passivt vänta ut, och tyvärr alldeles för lång tid för att undslippa om något dåligt bestämt sig för att hända. vet ni vad, ikväll blir vi fulla på bubbel och hoppas på det bästa. imorgon är det 2010 och då har vi ett val att ta tag i.