lördag 28 november 2009

alla har väl hört det där om att hunden är människans bästa vän. det stämmer inte. bästa vän heter dorian gray och är en ipod. jag saknade bästa vän när jag gick hem inatt, det är vidrigt att gå hem från tåget, alla gator hem är hemsökta, varje ljud är en fiende. vänder mig om varannan minut, bara för att försäkra mig om att jag går där i ensamhet, dels för att människor är fiender efter midnatt men också för att jag inte vill att någon ska höra att jag går och nynnar på death on the stairs för att vara lite mindre kall och lite mindre ensam. när jag kommer hem är det alltid tyst, och mitt läppstift har smetat ut sig lite, säkert lämnat avtryck på någon staropramenflaska någonstans, och jag har svampfrisyr efter baskern men det syns inte så mycket för jag har nattlockar i hela håret. och är det inte alldeles för mycket kolsyra i läsk?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar