a little sincerity is a dangerous thing, and a great deal of it is absolutely fatal

kan någon (en vänlig själ? en hjälpande hand? en självuppoffrande martyr?) hjälpa mig med mitt beroende? jag kan inte hjälpa mig själv (en väldigt dålig direktöversättning av engelskans i can't help myself) - varje gång jag ser en fin bok eller en vinylskiva med något åtråvärt band börjar det klia i fingrarna. detta resulterar endast i ångest då vinylskivorna måste stå någonstans där de är väl synliga, vackra, nya och glänsande som de är, men ändå inte vara i vägen under någon av mina farsartade klädjakter i mitt rum. en av dessa jakter kommer när som helst nu sluta med ett ofrivilligt offer av en velvet underground - lp. böckerna radar upp sig och min lista på "ska läsa så fort jag har tid"-böcker börjar närma sig ett tvåsiffrigt tal, och samtliga står i min bokhylla. snälla stoppa mig, det spelar liksom ingen roll längre att man kan få horses för under hundralappen på cdcentralen, och det spelar ingen roll att gatsby bara kostade sextionio kronor, det måste ta ett slut. jag har för i helvete en ipod och ett bibliotekskort.